(Texten publicerades första gången som inledning till verksamhetsberättelsen för 2021)
Jag ser den, jag betraktar den, jag har hört talas om den, jag tror om den!
Jag känner den, jag omfamnas av den, jag lever genom och i den, jag vet vad den är!
Två perspektiv om samma plats, ett inifrån, ett utifrån. Kanske ett stationssamhälle som vuxit fram, just för att tåget stannade där, betraktat av den som
både stiger av och stiger på vid stationen likväl som den som sitter kvar i vagnen
och blickar ut genom fönstret. Kanske en förort som vuxit fram som ett svar på
människors behov att hitta en funktionell bostad, betraktat av den som lever sitt
liv där och befolkar det sociala livet likväl som den som forskar på den, skriver
reportage om den och den som läser vad andra skrivit. En upplevd betraktelse
av verkligheten och en uppfattad tolkning av densamma. Båda kan vara rätt men
oavsett är det en subjektiv beskrivning. Men den som beskriver en plats utifrån
har ett särskilt ansvar i sin beskrivning. Du ger den som inte känner platsen en
uppfattning om den, de människor som befolkar den och det platsen betyder i
samhället. En plats som är viktig för människor och som blir svartmålad skapar
spänningar och konflikt. Det kan handla om samhällen, stadsdelar, religiösa
monument och lokaler, föreningslokalen eller fritidsgården.
Platser har många ansikten och påverkas av de som använder den, de som pratar
om den, de som älskar den, de som hatar den eller kanske de som förnekar den.
Men platsen påverkar också i sig. Dess arkitektur, dess utformning, dess slutenhet eller öppenhet signalerar också till den som besöker den eller lever i den.
Därför blir stadsplanering också en fråga om vilka samhällen vi vill skapa, för
vem och av vem. Det stora torget med monumentala byggnader där människan
känner sin litenhet eller det mindre där byggnaderna inrymmer sociala platser
där människor möts och känner styrka och trygghet.Det är också i det sistnämnda man upptäcker varandra och kan bli klokare tillsammans.
I en tid då demokratier hotas av auktoritära ledare uppstår alltid debatt kring vår
motståndskraft. Viljan att kämpa för demokratin och varje människas frihet att
kunna få fatta sina beslut, göra uttryck för sina åsikter och organisera sig utan
risk för sitt liv är avgörande. Därför är vår skyldighet att vårda och utveckla
den demokratiska värdekedjan fundamental. Respekten för andras åsikter, att
ha öppenhet att låta sig påverkas av varandra och att tro på mötet skapar resistens mot stereotypa föreställningar och stigmatiseringar av varandra och av de
platser vi befolkar.
För några veckor sedan rapporterades i media om läget för demokratin i världen. En lång rad undersökningar visar att läget för demokratin i världen har försämrats under de senaste 15 åren och att auktoritära krafter vinner mark. Man
menar nu på att de framgångar för demokratin som skedde efter kalla kriget nu
är som bortsopade. Främst ser vi hur fria medier, civilsamhälle och rättssystem
angrips och vi vet nu några veckor senare hur snabbt det kan gå. Rysslands
invasion av en fri suverän demokratisk stat som Ukraina är ett övergrepp på så
många sätt. En auktoritär regims övergrepp på ett land är också ett övergrepp på
dess befolkning och dess rätt att välja sin egen framtid. Nu försöker Ryssland
med våld tvinga ytterligare ett lands folk att sällas till skaran där två tredjedelar
av jordens befolkning idag ingår, i ett ickedemokratiskt auktoritärt styre.
Mot detta står en stor del av världens demokratier nu upp enade som sällan skådats. Men främst det Ukrainska folket som under senare år steg för steg utvecklat sin demokrati, sitt rättsväsende men inte minst sitt civilsamhälle. Kampen
för demokratin och för sitt lands rätt att själva bestämma är kraftfull. I detta
måste vi själva se hur vi skapar grund hos alla som bor i Sverige att lika handfast försvara vår demokrati. Det börjar i vardagen, i sättet att bemöta varandra
och att vilja varandra väl. Det börjar i mötet mellan människor, det börjar i att
möta varandra, det börjar i var vi kan mötas.
– Det börjar i platsen och vi som möts på den!
Jens Sjöström, ordförande
I samband med varje årlig summering av verksamheten knyter LUCS ordförande samman samhällets stora frågor och utvecklingen i den egna verksamheten i en reflekterande text. För läsning, tankeställare, och inspiration. Detta är inledningen till verksamhetsberättelsen för 2021.
