(Texten publicerades första gången som inledning till verksamhetsberättelsen för 2020)
I Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, finns den beskrivning av vilket
land Sverige ska vara, på vilket sätt det ska styras och att all makt ska utgå från folket.
Men den anger också vilka värden som ska styra och vad det allmänna ska verka för.
Välfärden, den hållbara utvecklingen och det lika värdet.
I år är det 100 år sedan rösträttsreformen 1921 då kvinnor fick lika rösträtt som
män. Samtidigt blev också gifta kvinnor myndiga från att tidigare stått under sin
mans förmyndarskap. Men det kom att ta ända till 1989 innan beslutet togs att avskaffa
rätten att omyndigförklara någon i Sverige. Fram till dess löpte exempelvis de som
led av exempelvis psykisk sjukdom en risk att inte får rösta i allmänna val.
Kampen för allmän och lika rösträtt har alltså pågått alltjämt under lång tid och
tagit strid för alla människors lika värde och okränkbarhet. För rätten att rösta även
om du hade skatteskulder, hade en konkurs bakom dig eller varit dömd för brott. För
rätten att rösta även om du var omhändertagen av fattigvården som ju även drev merparten
av äldreomsorgen. Tack alla kämpar som gett oss denna rättighet!
Kanske bidrog Regeringsformen och samvetet att vara trogen detta. I dess andra
paragraf kan vi läsa: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors
lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”
Bild ur ”Klokbok – om lokal Unescosamverkan i Sverige”. Foto Magdalena Vogt/Unfiltered Communications,
Field Photography Collective.
Vad vi kanske ibland glömmer bort är att samma grundlag också talar om att
samhället är skyldigt att aktivt arbeta för att demokratins idéer ska vara vägledande
och att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Likväl
som att aktivt motverka diskriminering. Känn efter ordentligt – vi ska alltså göra detta
enligt lag, det är inget fritt valt arbete. Är det så vi gör? För vi vidare rösträttskampens
arv genom att stå upp för dess framgångar och utveckla demokratin, riva dess
hinder?
LUCS lät förra året många röster bli hörda. Främst i alla de piloter där våra medlemsorganisationer
lokalt utvecklar nya sätt att motverka diskriminering och istället
skapar samhörighet och nyfikenhet på varandra. I coronans spår blev det också
tydligt att människors utsatthet blir särskilt påtaglig beroende på socioekonomi och
faktorer som exempelvis språk, yrke och var du bor. Därför genomfördes intervjuer
med ett hundratal människor som fick beskriva sina upplevelser av pandemin och hur
deras liv påverkats. Detta följs nu också upp i en samtalsserie där vi inom föreningen
delar erfarenheter och kunskaper. Ett kunskapsarbete för att ge ett annat perspektiv
på pandemins samhällspåverkan.
Vi såg också ett behov av att beskriva de erfarenheter och kunskap vi vunnit efter
fem års arbete i hur vi gemensamt kan skapa socialt hållbara platser utifrån Unescos
ramverk om mångfald och mänskliga rättigheter. Vi tog fram en Klokbok om vår
plikt och skyldighet att ständigt jobba för allas delaktighet och jämlikhet i demokratin.
En bok om hur vi kan omsätta de mänskliga rättigheterna i vardagen, om språket
och vänskapens betydelse och hur platsen och var du bor spelar roll. Kanske blev den
också en hyllning till Demokratin 100 år med allmän och lika rösträtt.
Men främst blev det en hyllning till rösträttens kämpar och ett löfte om att föra arvet vidare. I
försvaret av gjorda vinningar och regeringsformens strävan att göra nya, för att uppnå
delaktighet och jämlikhet i demokratin och i samhället!
Jens Sjöström, ordförande
I samband med varje årlig summering av verksamheten knyter LUCS ordförande samman samhällets stora frågor och utvecklingen i den egna verksamheten i en reflekterande text. För läsning, tankeställare, och inspiration. Detta är inledningen till verksamhetsberättelsen för 2020.
