Med dagens globala och komplexa utmaningar blir det allt svårare – och allt viktigare – att skapa socialt hållbara lokalsamhällen. Många enskilda exempel på framgångsrika praktiker utvecklas, och det finns mycket att vinna om lokala verksamheter och modeller får utrymme att verka i ett större sammanhang. Därför finns LUCS!

Strategi

LUCS är en plattform för kunskapsarbete där aktörer från olika sektorer finner lösningar på jämlikhetsutmaningar och bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030. Med platsperspektiv som utgångspunkt arbetar föreningen med de frågor som många kloka platser brottas med.

Föreningen LUCS – Local association for Unesco Collaboration Sweden – bildades 2014 på initiativ av Botkyrka, Malmö och Eskilstuna. Kommunerna såg ett gemensamt behov att söka nya vägar för att arbeta med segregationsutmaningar. Med inspiration från Unescoinitiativ i Barcelona och från nätverket ECCAR (European Cities Coalition Against Racism) skapades en nationell förening med aktörer från kommun, civilsamhälle, bostads- och fastighetsbolag och akademi. LUCS utgår från att blandningen av aktörer är en nödvändig styrka som bidrar till lösningar på de samhällsutmaningar medlemmarna identifierar.

Medlemmarna arbetar aktivt tillsammans för att bredda perspektiven genom att dela och utveckla erfarenhetsbaserad kunskap om vad som fungerar i det lokala arbetet för att stärka en socialt hållbar platsutveckling med fokus på mänskliga rättigheter. Föreningen har sedan start arbetat för ett gemensamt lärande genom lokal praktik i så kallade Kunskapspiloter, vilka prövar innovativa insatser som kan bidra till utveckling och förändrade strukturer.

Föreningen LUCS samverkar med Unesco. FN-organet Unesco är en kunskapsorganisation som arbetar normerande med kunskaps -och kulturfrågor och de har identifierat arbete med mänskliga rättigheter och Agenda 2030 som prioriterade strategiska områden. Det internationella samfundet lyfter behovet av samarbete och samverkan för att klara de globala utmaningarna mot en hållbar framtid. De sociala rättvisefrågorna utgör särskilda utmaningar. LUCS arbetar med att ge stöd för lokalt arbete i dessa frågor.

LUCS har fokus på jämlikhetsutmaningar och den socioekonomiska segregationen som utgör en samhällsutmaning i dagens Sverige. LUCS’ arbete har ett starkt platsperspektiv men utgår också från att segregation är relationell. Det är inte en specifik plats som är segregerad, utan det råder segregation i en större region. Det finns heller inte en enskild lösning, utan flera aktörer måste samverka för att motverka segregationen. Behovet av ökad tillit och delaktighet i samhället kräver såväl en bred involvering av aktörer i kunskapsarbetet som sociala innovationer.

Utgångspunkten i LUCS’ arbete är att ge förutsättningar för alla människors likvärdiga delaktighet i samhället och att förebygga etnisk diskriminering. Kulturell mångfald ses både som en resurs och en utmaning för LUCS.

Perspektiv

LUCS ser inom några områden vikten av att presentera föreningens perspektiv. Nedanstående lista kan ses som en utgångspunkt för föreningens arbete och fokusområden. Mer om LUCS perspektiv finns i Klokboken (2020).

Social hållbarhet: Social hållbarhet handlar om människors välbefinnande och livskvalitet. Trygghet, demokrati och tillit mellan människor är förutsättningar för en socialt hållbar plats.

Interkulturellt perspektiv: Ett interkulturellt perspektiv innebär att säkra att den egna verksamheten främjar och skapar förutsättningar för alla människors likvärdiga delaktighet i samhället. Att arbeta förebyggande mot etnisk diskriminering och främja kulturell mångfald är kärnan i ett interkulturellt perspektiv, eller interkulturalitet. Att ha ett interkulturellt förhållningssätt handlar om att vara medveten om de normer och värdesystem som är dominerande på en plats eller i en situation och förhålla sig reflekterande och självkritisk till sin roll, sociala position och benägenhet att bedöma andra utifrån sin egen referensram. Målet är att ta bort oberättigade hinder som bygger på föreställningar om ”vi och dem”. Att arbeta med ett interkulturellt perspektiv involverar interreligiös dialog i de samhällsutmaningar som LUCS formulerat.

Interreligiös dialog: Interreligiös dialog är en möjlighet att skapa en bättre sammanhållning i samhället. Frågor som behöver utvecklas vidare är hur interreligiösa dialoger kan skapas och vilken roll t ex interreligiösa råd kan ha. Viktigt för att få till interreligiös dialog är att navigera med 3 aspekter: 1) Religion som bärare av gruppexklusiva perspektiv men också som bärare av ett andligt traditionsdjup med samhällsbyggande vision och inkludering, 2) religionstillhörighet kan aktiveras som konfliktdrivande eller som modeller för fredsskapande arbete samt 3) religion som grund för separatism och ökad polarisering i lokalsamhället eller som resurs för att skapa ett gemensamt samhällskitt.

Platsperspektiv: Platsperspektiv handlar om att utgå från ett mer territoriellt och mindre funktionellt tankesätt i allt utvecklingsarbete. Varje plats har sina specifika möjligheter och utmaningar. Handlingsutrymmet på varje plats varierar. Detta medför att samma slags verksamheter för att stärka platsers sociala hållbarhet kan få mycket olika utfall. Platsutveckling handlar i sin tur om att bidra till att stödja samtänkande och samhandlande för att skapa attraktiva platser. Platsperspektivet ser kopplingen till bredare segregationsmönster och dess effekter för människor och kommuner som helhet.

Segregation: Segregation kan innebära åtskillnad på grund av sociala och ekonomiska skillnader. Utvecklingen på bostads- och arbetsmarknaden, samt även etnisk diskriminering, påverkar i hög grad segregationen. Platser är segregerade i relation till andra platser och frågor som boendesegregation, skolsegregation och segregation på arbetsmarknaden hör ihop och påverkar varandra.

Mänskliga rättigheter: Alla människors lika värde och skydd mot diskriminering är grundprinciper i FN:s allmänna deklaration mot de mänskliga rättigheterna. Staten är den aktör som godkänner internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter. Individerna i en stat är så kallade rättighetsbärare, med rätt att kräva och övervaka efterlevnaden av rättigheter. Att arbeta rättighetsbaserat är ett sätt att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken. Det betonar hur viktigt det är att analysera ojämlikheter, synliggöra diskriminering, och strukturer som bidrar till orättvis maktfördelning. Det förutsätter särskilt att barns rättigheter tas tillvara. Förhållningssättet utgår från några huvudprinciper som vägledning för att säkerställa rättigheterna; a) Icke-diskriminering, jämlikhet och jämställdhet, b) delaktighet och inflytande samt c) transparens och ansvar.

Kunskapspilot: Det konkreta arbetet inom LUCS sker i så kallade kunskapspiloter – lokala projekt som drivs av medlemmarna och som utvecklar eller förändrar en verksamhet i linje med LUCS syfte och metoder – och som samtidigt bygger nya kunskaper. Denna kunskapsutveckling är en förutsättning för såväl spridning som bidrag till en förbättring av de styrlogiker som etablerats i kommuner, bostads- och fastighetsbolag och civilsamhälle.

Agenda 2030: Agenda 2030 består av de 17 globala målen som FN beslutade om 2015 – en global framtidsagenda för gemensam omställning mot hållbar samhällsutveckling. Verksamheten inom föreningen LUCS bidrar direkt till flera av målen för Agenda 2030. Mer specifikt ligger fokus på mål 10 (Minskad ojämlikhet), 11 (Hållbara städer och samhällen), 16 (Fredliga och inkluderande samhällen) och 17 (Genomförande och globalt partnerskap). Arbetet kopplar också till mål 3 (God hälsa och välbefinnande), 4 (God utbildning för alla) och 5 (Jämställdhet). Att dela lokala lärdomar och inspirera varandra inom nätverket är en av grundbultarna i föreningen LUCS. Det ger stöd till utveckling av politiska visioner och mål som kan stödja lokalt hållbarhetsarbete i linje med Agenda 2030.

Roller och sammanhang: Mötet mellan forskare och praktiker kan vara svårt, precis som mötet mellan tjänstemän och vanliga kommuninvånare, när perspektiv och förutsättningar ska förstås. Forskaren och sociologen Hassan Hosseini (2004) har reflekterat kring detta: ”Det finns många teorier, en enda praktik. Görandet är ett, oåterkalleligt, definitivt. Man kan spekulera om olika möjligheter och tolkningar. Handlingen är den punkt då vi lämnar de blotta möjligheternas rum och gör det på ett sätt – världen ändras, det finns ingen väg tillbaka”. LUCS arbetar för att utveckla samspel och synliggörandet av olika verksamhetsbilder.

LUCS står för “Local association for Unesco collaboration Sweden” och invigdes i maj 2014 på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Grundarna är tre svenska kommuner – Botkyrka, Eskilstuna och Malmö. LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR) som etablerades 2004 på initiativ av Unesco. Formellt ingår centret i samarbete med både Unesco och Svenska Unescorådet.

Som första LUCS i Norden, syftar verksamheten till att skapa hållbara platser som präglas av social jämlikhet och lika rättigheter och möjligheter för alla. Målet är att få fram hållbara lösningar som kan spridas inom landet till de egna aktörerna i LUCS och tillbaka till Unesco som inspiration till en samhällsutveckling nationellt och internationellt utifrån LUCS syfte.

LUCS kansli är placerat vid Mångkulturellt centrum (MKC) i Fittja.

Avsiktsförklaring

Utgångspunkten för de etiska riktlinjerna är LUCS tre ställningstaganden:
  1. Som medlemmar bejakar vi komplexiteten i frågor om identitet, hemmahörande och sammanhållning. Allt fler frågor behöver hanteras i en etnisk och religiöst och blandad befolkning på ett långsiktigt hållbart och inkluderande sätt.
  2. Vi åtar oss att i praktiken främja alla människors lika värde och okränkbarhet, oavsett hudfärg, etnicitet, religion, kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
  3. All verksamhet som utvecklas ska bygga på en grund som inte gör skillnad på människor, eller tilldelar dem egenskaper p.g.a. någon av de sju i Sverige lagstadgade diskrimineringsgrunder. All verksamhet ska bygga på en medveten antirasistisk grund.

Styrelse

Som Unescos formella representant i Sverige har Svenska Unescorådet en observatörsplats i styrelsen för att säkerställa att Unescos agenda återspeglas i verksamheten. Som grundare har Botkyrka, Malmö och Eskilstuna kommun var sin permanent plats i styrelsen. Därutöver ska styrelsen bestå av representanter från vardera offentliga sektorn, civilsamhället, samt forskare eller högskolor.

 

Ordförande: Jens Sjöström (S), Botkyrka

Vice ordförande: Marie Svensson (S), Eskilstuna

Kassör: Monica Pourshahidi, Mångkulturellt centrum

Ahmed Noor, Rädda Barnen

Alvaro Fuentes, Botkyrkabyggen

Amani Loubani (S), Malmö

Cecilia Safaee, Futebol dá força

Evelina Lundqvist, Interkulturella Städer Sverige

Karin Borevi, Södertörns högskola

Linda Jonsson, Mälardalens högskola

Zanyab Ouahabi, ABF Sverige

 

 

Suppleanter

Mats Einarsson (V), Botkyrka

Maria Chergui (V), Eskilstuna

Vakant plats från Malmö

 

Revisorer och revisorssuppleanter

Auktoriserad revisor: Mats Blomgren, PWC

Lekmannarevisor: Donald Eriksson, Botkyrka

Revisorssuppleant: vakant, Malmö

Revisorssuppleant: vakant, Eskilstuna

 

Valberedning

Sammankallande: Helena Rojas, Botkyrka

Maria Chowdhury, Malmö

John Wikberg, Eskilstuna

Verksamhetsberättelser

Här kan du läsa LUCS verksamhetsberättelse:

Verksamhetsberättelse 2022

UNESCO

Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, och bildades 1945 för att arbeta för fred och säkerhet.

Läs mer om Unesco

SVENSKA UNESCORÅDET

Svenska Unescorådet är Sveriges nationalkommission för Unesco med uppdraget att ge råd till Sveriges regering om Unescos verksamhet och att sprida information om Unesco i Sverige.

Läs mer om svenska Unesco
Botkyrka
Malmö
Malmö mot diskriminering
Mångkulturellt centrum
Mälardalens högskola
OPAD, Organisationen för fattigdomsbekämpning och utveckling