Hälsoinformatörer från LUCS-pilot förbättrar folkhälsan
Skillnaden i hälsa och livslängd skiljer sig mycket mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoinformatörers arbete är en viktig insats för att minska dessa skillnader och bidra till mer jämlik hälsa.
En av de allra första kunskapspiloterna inom LUCS handlade om att utbilda hälsoinformatörer. Idag finns över 100 hälsoinformatörer i Stockholms och Sörmlands län och de har spelat viktiga roller inte minst under coronapandemin. Samtidigt har uppdrag som hälsoinformatörer varit en väg till nya sammanhang och jobb för nyanlända.
– Jämlik hälsa handlar om att alla ska kunna ha god hälsa, oavsett kön, funktionsvariation, bakgrund, religion, sexuell läggning eller annat. För att komma dit måste vi anpassa informationen efter varje person som ska nås. De som bäst kan göra detta är de som kan flera språk och är del av olika kulturer, säger Arja Leppänen, processledare för Jämlik vård vid Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.
Arja var projektledare för kunskapspiloten som startade i Botkyrka 2015 med utgångspunkt i skrämmande statistik om ojämlikheter vad gäller cancer. Exempelvis har människor med lägre utbildningsnivå större risk att dö av lungcancer än personer med högre utbildning. Och färre kvinnor med utländsk bakgrund går på mammografiundersökningar för att upptäcka bröstcancer i tid.
– Därför började våra hälsoinformatörer att prata om cancerprevention. Att känna till vilka riskfaktorerna för cancer är, såsom matvanor, rörelsevanor, rökvanor, liksom att förstå vad kallelsen till en screening innebär, det är inte en självklarhet för alla, berättar Arja.
Numera arbetar hälsoinformatörer både med cancer och andra hälsofrågor. De är ute i föreningar, i köpcentrum, på aktivitetsdagar, och pratar såväl om levnadsvanor som om cancerscreening. De informerar på olika språk och med kunskap om kulturer som målgrupperna kommer från. Därmed kan de ut med information på nya sätt.
En av de tidiga hälsoinformatörerna i Botkyrka var Désirée Branovici. Som nyanländ och SFI-studerande såg hon en möjlighet att både göra något nytt och träna språket. Idag är hon samordnare för hälsoinformatörer på Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland.
– Att vara hälsoinformatör är både ett arvoderat och ansvarsfullt uppdrag, och lätt att engagera sig i på det sätt som passar en bäst. För den som vill delta erbjuds utbildning, coachning, material på olika språk. Och hälsoinformatörernas kanske viktigaste uppdrag är att bygga förtroenden, skapa dialoger. De tunga frågorna, om screening exempelvis, tar vi inte i första mötet, säger Désirée.
Hälsoinformatörers roll för att nå invånare som annars inte nås med viktig information har varit viktig – inte minst under pandemin. Men då blev det också tydligt hur viktig deras roll är för att fånga upp synpunkter och kunskaper från målgrupperna och förmedla tillbaka till kommuner och regioner. För hälsoinformatörerna själva har uppdraget varit något att skriva i sitt CV, men uppdragen har också gett ett värdefullt sammanhang och stärkt informatörernas självförtroende.
Piloten ”Jämlik hälsa” var den första kunskapspiloten som certifierades inom LUCS.
”Den uppmärksamheten och kvalitetsstämpeln var värdefull för oss”, säger Arja Leppänen. Nu fortsätter hälsoinformatörer att sprida sig också till andra regioner – och till att nå fler olika grupper.
Artikeln baseras på seminariet ”Jämlik hälsa – vad är hälsoinformatörers roll?” arrangerat av LUCS den 22 mars.
Relaterat innehåll
Pilotägare: Eskilstuna kommun
Samhällsambassadörerna togs fram utifrån att det idag finns en obalans i kunskapen kring samhällets institutioner och organisering i de prioriterade områdena i Eskilstuna.
Pilotägare: LUCS
Hur samverkar lokala aktörer för gemensam platsutveckling? Hur kan en plats genom lokalt arbete stärka den lokala stoltheten och tilliten? Vilka gör vad i ett område?
Detta är några av de frågor som piloten “Kloka platser” ställer, med utgångspunkt i Botkyrkas och Eskilstunas utveckling i stadsdelarna Fittja respektive Årby.
